Onsdagen den 20/4 håller Stiftelsen Choice ett frukostseminarium på riksdagen. Seminariets värd är socialdemokraten Lena Hallengren och under seminariet får deltagarna möta framtidens läkare som undervisar högstadie- och gymnasieungdomar om alkohol, narkotika och tobak.
Medan morgonljuset lyser upp riksdagen välkomnar Lena Hallengren deltagarna till dagens frukostseminarium, som hålls av Stiftelsen Choice. Lena Hallengren är socialdemokrat och riksdagsledamot, och ordförande i utbildningsutskottet. Tidigare har hon suttit i socialutskottet.
– Perspektivet från Stiftelsen Choice är ett nytt sätt att belysa problemen med alkohol och narkotika, menar hon.
I rummet samlas läkarstudenter, journalister, sponsorer, politiker och företrädare från Stiftelsen Choice. VD:n Robert Åkesson inleder med att berätta hur initiativet Choice kom till och att stiftelsen utbildat nära 250 läkarstudenter i deras tredelade utbildningsprogram, TUTCH.
– Syftet med Choice är att vi kommer med kunskap och hoppas att eleverna tar egna beslut baserade på den kunskapen vi ger dem.
Robert Åkesson berättar att de numera även besöker högstadieelever, inte enbart gymnasieelever. Nästa utmaning blir att hålla utbildningsprogrammet för nyanlända, en alltmer växande grupp i Sverige. Han poängterar även hur psykisk ohälsa påverkas av ANT – som står för alkohol, narkotika och tobak.
Därefter går läkarstudenterna Tove Karlsson och Rebecca Palmstierna igenom hur en föreläsning på en skola kan se ut. De är båda studerande vid Karolinska institutet och har varit med i Choice i ungefär två år.
– Beroende är en fysiologisk reaktion. Det är viktigt att poängtera att det kan drabba vem som helst, det handlar inte om att man är en svag person, säger Rebecca Palmstierna.
Under tiden börjar Tove Karlsson rita upp hur belöningssystemet i hjärnan fungerar och säger:
– Kunskap bygger utvecklingen framåt i samhället.
De visar pedagogiska bilder på en PowerPoint, till exempel vad en cigarett innehåller för farliga ämnen, hur hjärnan påverkas av nikotin och vad som händer i kroppen vid cannabisrökning. Några deltagare berättar förvånat att det är helt ny information för dem, trots att de är vuxna.
David Yang, även han läkarstudent vid Karolinska institutet, räcker upp handen och tillägger:
– Det är viktigt att prata om tobak och cigaretter då det ofta är en inkörsport till andra droger.
David Yang läser sista året på läkarlinjen och har hållit utbildningar åt Choice sporadiskt sedan några år tillbaka. Han fick ett infoblad i brevlådan och tyckte det lät intressant, så han gick på en av Choices introduktionsdagar – och fastnade för det.
– Då var det mest förankrat i Stockholm, så jag hjälpte till att sprida information om Choice. Jag satt i styrelsen för kåren på KI så jag hade en del kontakter. Det roligaste med Choice är att man faktiskt hjälper folk. Att få komma ut och göra något konkret är kul. Jag är ganska nära min gymnasietid och minns hur mycket frågor man kunde ha som tonåring. Den osäkerheten. Vi vill ju inte predika utan undervisa.
Att det är just unga som håller i dessa utbildningsprogram är något som även poängteras av läraren Olle Brick. Han arbetar på Viktor Rydbergs gymnasium och förklarar:
– Våra elever kan relatera till de här läkarstudenterna. Det är viktigt att det är unga vuxna som kommer och kan svara på frågor. Det tas in mer än om jag skulle ställa mig och förklara samma saker. De här läkarstudenterna signalerar allvaret, vilket engagerar eleverna som vill göra förändringar för sig själva. Han säger vidare att han tycker Choice är väldigt sympatiskt just för att de utbildar och inte kommer med pekpinnar. En fantastisk ”produkt” som numera finns i läroplanen på skolan. Gun-Lis Roos, ordförande för paraplyorganisationen Stockholms Läns Nykterhetsförbund, håller med Olle Brick:
– Jag är väldigt tacksam för det här samarbetet med Choice. Det är viktigt.
Rebecca Palmstierna berättar också om ett quiz de skapat som eleverna kan göra i pauserna under deras utbildningsdagar. Med hjälp av quizet engageras eleverna men det hjälper också Choice att kvalitetssäkra deras utbildning och se vad eleverna fått med sig från utbildningen.
Problemet som stiftelsen har är som så ofta den ekonomiska biten. Robert Åkesson berättar att de skulle behöva ett återkommande organisationsbidrag för att kunna fortsätta och växa i framtiden. Samtidigt är stiftelsen väldigt tacksam för de bidrag de får från sponsorer, vilket möjliggör utbildningsprogrammet. Numera har stiftelsen möjlighet att ge en symbolisk ersättning till läkarstudenterna som utbildar, vilket tidigare behövde göras helt på ideell basis.
Vad kan då politikerna göra?
Lena Hallengren menar att politikerna behöver våga ta beslut även om vissa anser att det inskränker på privatlivet, till exempel som rökningsförbud eller höjd skatt på tobak.
– Vi måste ta politiska beslut som inte alltid direkt får ros, men som på sikt hjälper. Det är viktigt att se på hur kulturen i samhället ser ut, och hur vi kan ändra detta positivt.
Hon förklarar också att ANT-frågan är något som arbetas med partiöverskridande.
– Vi avsätter medel för dessa frågor men vi bestämmer inte direkt vilka projekt som ska få pengar. Ett problem som Choice har är att de är en stiftelse, vilket inte är optimalt när man söker bidrag då stiftelseformen inte har samma transparens som andra organisationer. Men vi har ANT-strategier i riksdagen och jag har länge engagerat mig i just denna fråga, säger hon.
TUTCH-programmet har gett goda resultat som deltagarna får ta del av i broschyrerna som delas ut under seminariet.
– Det här är ingen quick fix såklart, men det är ett sätt att göra något för en förbättring, säger Tove Karlsson.
– Det är också givande för oss, att ge en aha-upplevelse om folks egna kroppar. Jag är ju själv så fascinerad av kroppen och jag vill dela de godbitarna med eleverna, säger hon och skrattar.
Rebecca Palmstierna fyller i:
– Det är kul och jag jobbar också som läxhjälpare, jag tycker om att lära ut. Vi lär oss så mycket på läkarlinjen och det är orättvist att inte alla får den kunskapen. Det vill vi ändra på.
Båda är överens om att de även som färdigutbildade läkare vill fortsätta att arbeta med dessa frågor, men kanske på ett annat sätt.
– Då är vi kanske den generationen som eleverna inte längre kan relatera till, men målet är att ha så bra förebyggande arbete att vi läkare i princip blir arbetslösa. Det förebyggande arbetet är ju så mycket effektivare och billigare än att vårda de som blir sjuka på grund av ANT.
Text och Foto av: Agnes Stuber
